Soon to come
Allt rullar på i mitt liv just nu och det känns så skönt! Hittar småjobb här och där o det ger mig den ekonomi jag behöver.
Kommer att låna Mias lägenhet från 1/1 - 15/2 så Kevin och jag kan bo i, den ligger i Johannelund centrum. Sov hos Mia igår och hade det trevligt, vi tittade på Desperate housewives och sista avsnittet var såklart helt spännande.
Men men...lägenheten är perfekt för mig och Kevin, och Mias Afrikaresa kunde inte komma mer lägligt.
Om 9 dagar kommer Kevin, ska bli underbart att få träffa honom igen. Helt sjukt att vara ifrån honom såhär, men vi klarar ju det.
Vi testar hela tiden vårt förhållande....vara utan varandra en lång tid....bara vara med varandra dygnet runt i 6 månader. Men det håller ju och funkar utmärkt. Trodde aldrig jag skulle hitta någon så perfekt. Vi har ju snart varit tillsammans 2 år och inte tröttnat ett dugg på varandra. Han ser sin framtid med mig och jag detsamma. Hans familj och vänner älskar mig och tar så bra hand om mig.
Har träffat en kvinna som är i samma sitts som mig. Hon kommer från tyskland och bor med sin svenska man i sverige och har ett barn. Har pratat med henne lite om hur det känns och hur det blir när man lämnar sitt land, vad man behöver tänka på och känslor och allt.
Hon sa att det är viktigt för mig att ha någon som förstår sig på min situation och då hoppas jag att Jenny kommer bo där när jag flyttar (en svensk tjej från Jönköping). Hon har också en pojkvän i Grenoble och hon gick samma kurs som mig i Frankrike.
Jag känner att jag kommer trivas i Frankrike men då och då gråta och längta hem.....
Men nu när jag är tillbaka är inte allt så underbart som jag trodde det skulle vara, utan jag längtar hem till Frankrike.
Allt är så fyrkantigt och jag vill ha mer. Det är inget speciellt som stimulerar mig här nu och jag känner att det finns i Frankrike någonstanns.
Lilla Miriam får mig att gråta ibland, hon saknar mig så mycket och vill att jag ska finnas nära henne. Jag vill med men kan inte, inte just nu iallafall. Senare i livet.
Älskar alla mina vänner och de finns alltid där för mig det har jag märkt.
När jag kom hem kändes det som att jag aldrig hade åkt....
Kommer att låna Mias lägenhet från 1/1 - 15/2 så Kevin och jag kan bo i, den ligger i Johannelund centrum. Sov hos Mia igår och hade det trevligt, vi tittade på Desperate housewives och sista avsnittet var såklart helt spännande.
Men men...lägenheten är perfekt för mig och Kevin, och Mias Afrikaresa kunde inte komma mer lägligt.
Om 9 dagar kommer Kevin, ska bli underbart att få träffa honom igen. Helt sjukt att vara ifrån honom såhär, men vi klarar ju det.
Vi testar hela tiden vårt förhållande....vara utan varandra en lång tid....bara vara med varandra dygnet runt i 6 månader. Men det håller ju och funkar utmärkt. Trodde aldrig jag skulle hitta någon så perfekt. Vi har ju snart varit tillsammans 2 år och inte tröttnat ett dugg på varandra. Han ser sin framtid med mig och jag detsamma. Hans familj och vänner älskar mig och tar så bra hand om mig.
Har träffat en kvinna som är i samma sitts som mig. Hon kommer från tyskland och bor med sin svenska man i sverige och har ett barn. Har pratat med henne lite om hur det känns och hur det blir när man lämnar sitt land, vad man behöver tänka på och känslor och allt.
Hon sa att det är viktigt för mig att ha någon som förstår sig på min situation och då hoppas jag att Jenny kommer bo där när jag flyttar (en svensk tjej från Jönköping). Hon har också en pojkvän i Grenoble och hon gick samma kurs som mig i Frankrike.
Jag känner att jag kommer trivas i Frankrike men då och då gråta och längta hem.....
Men nu när jag är tillbaka är inte allt så underbart som jag trodde det skulle vara, utan jag längtar hem till Frankrike.
Allt är så fyrkantigt och jag vill ha mer. Det är inget speciellt som stimulerar mig här nu och jag känner att det finns i Frankrike någonstanns.
Lilla Miriam får mig att gråta ibland, hon saknar mig så mycket och vill att jag ska finnas nära henne. Jag vill med men kan inte, inte just nu iallafall. Senare i livet.
Älskar alla mina vänner och de finns alltid där för mig det har jag märkt.
När jag kom hem kändes det som att jag aldrig hade åkt....
Kommentarer
Trackback
