Om du möter en varg

Har haft en period nu då jag och mitt piano varit mycket kreativa, har spelat väldigt mycket hemma nu och känner själv att jag blivit mycket bättre och snabbare kan ta ut låtar jag tycker om =)

Jag hade min systers barn hos mig denna helg, Stina heter hon och är ca. 2 år. Vi hade det jättemysigt och hängde runt lite här och var i lkpg. Hon är en riktig liten busrumpa =)

Har kommit in i det svenska vardagslivet igen och känner mig lite rastlös faktist, känner att jag vill ut och resa igen eller tom flytta till ett annat land igen. Känner att jag vill så mycket och att jag har så många möjligheter i livet. Känner nog så efter resan jag och Kevin gjorde och att jag bodde i Frankrike. Såg att det inte bara finns Sverige för min del. Men så har man familjen och vänner som man inte vill lämna....ahh. Alltid nåt som håller en kvar!

Sen måste jag säga att jag saknar Kevin sjukt mycket, vårat liv vi hade ihop, resan vi hade ihop...allt. Han är den som jag fortfarande kan tänka mig att leva med. Men så är det allt jobbigt runt omkring som strular till det.  Får se ifall vi gör en resa i sommar och träffas....idag är det 5 månader sen vi sågs sist! Snyft!

Here comes some stuff from me!

"Om du möter en varg" - Dektetivbyrån


"Les Mondes Engloutis" Fransk låt som jag spelar och sjunger, gjort för Kevis skull =)

Rainbowarriors

Är ikväll ute hos min familj i Östra Harg, ska nog ta och se Söndagsparty senare =) Kan ju faktist inte missa Johan Palm i New York.
Har jobbat väldigt mycket de senaste veckorna och känner det i min kropp och sinne! Känner mig ganska så slut och sjuk =) Men jag  tar igen mig snart.
Har fixat i min lägenhet också, möblerat om och städar riktigt fint. Tänkte lägga upp lite hyffsade bilder här nu =) Enjoy!


 

Alive

Idag har jag verkligen fått en tankeställare om vad som är viktigt i livet. Att man inte ska ta allt för givet och verkligen uppskatta den tid man har.

Var på en föreläsning som hölls på Linköpings universitet med Elisabeth. De två som höll i föreläsningen hade överlevt flygolyckan i Anderna 1972, och berättade om krashen och om de 72 dagar som dom satt fast mitt i snön på 4000 meters höjd,. Det var väldigt intressant att höra hur man tänker och handlar i en sådan situation. De berättade både goda och dåliga minnen. Och berättade in i detalj hur allt kändes. När maten tog slut så var de tvugna att äta av de döda som låg utanför vraket. Och en natt så inträffade en lavin som täckte och fyllde flygvraket som de låg och sov i, det tog tre dagar för dem att gräva sig ur, alla överlevde inte lavinen heller. Och en kille berättade hur han drömde om döden, och vilket bättre ställe han skulle komma till, men han kämpade ändå. Tillslut bestämde sig två st för att vandra i snön och bergen efter hjälp. Det tog 10 dagar och de vandrade över 70 km tills de hittade hjälp.

En helt värd film att se!


Miss Li 8 maj


Miss Li


Little Marbels

 
Hägga

RSS 2.0